Kvinnojourernas roll och finansiering

Kvinnojourernas verksamhet är starkt kopplad till tillhandahållandet av skyddat boende för våldsutsatta personer. Kvinnojourer är ideella organisationer som ofta men inte alltid tillhandahåller skyddat boende. I en promemoria skriver Arbetsmarknadsdepartementet att det ibland kan finnas en osäkerhet om förväntningar, ansvar och uppdrag. 

Kvinnojourernas verksamhet finansieras både av stat och kommun och på flera olika sätt. Bidragsfinansieringen är normalt riktad till civilsamhället. De vanligaste formerna av statliga bidrag till civilsamhället är organisationsbidrag, verksamhetsbidrag och projektbidrag. Dessa statliga bidrag lämnas normalt med stöd av en förordning. En och samma förordning kan dock avse flera former av bidrag. Även kommuner lämnar ofta bidrag till kvinnojourer. De kommunala bidragen kallas i allmänhet föreningsbidrag och motsvarar enligt den nämnda promemorian från Arbetsmarknadsdepartementet de statliga verksamhetsbidragen. 

Enligt en rapport från Statskontoret bör staten kunna ställa upp preciserade mål och tydliga krav när verksamhetsbidrag eller projektbidrag lämnas.  Verksamhets- och projektbidrag söks i allmänhet i ett urval i ett ansökningsförfarande, medan organisationsbidrag brukar delas ut till alla sökande som är behöriga.

Enligt promemorian från Arbetsmarknadsdepartementet hade drygt 70 procent av de kommuner där det finns en eller flera kvinnojourer angett till utredarna att de stödjer den eller dessa med föreningsbidrag. Några kommuner (i detta fall stadsdelar) har under mätperioden betalat ut omfattande föreningsbidrag till kvinnojouren (2–4 miljoner kronor). Den genomsnittliga summan föreningsbidrag uppgick för bidragsåret 2017 till 452 000 kronor. Det var 33 kommuner som uppgav att de kompletterade eller ersatte föreningsbidraget till kvinnojouren genom att exempelvis upplåta lokaler kostnadsfritt eller erbjuda reducerad hyreskostnad. Den totala summan föreningsbidrag som kommuner betalade ut år 2017 till kvinno- och tjejjourer uppskattas till 76 500 000 kronor.

Det förekommer också att kommunen inte betalar någon dygnsavgift alls till den lokala kvinnojouren, med hänvisning till att jouren får föreningsbidrag av kommunen. 40 av de 111 kvinnojourer som besvarade frågan från utredarna angav att kommunen inte gav någon ersättning i form av dygnsavgifter vid placeringar. 

”Vår egen kommun placerar kostnadsfritt, då det ingår i föreningsbidraget. Andra kommuner debiteras.”

Kvinnojourernas huvudsakliga verksamhet delas in i tre huvudområden:

• påverkansarbete med opinionsbildning och kunskapsutveckling inom området mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
• öppen verksamhet i form av rådgivning och stöd till våldsutsatta 
• drift av skyddat boende för våldsutsatta kvinnor och deras medföljande barn.

Finansieringen för en medelstor kvinnojour (fyra anställda och 26 volontärer) fördelar sig enligt promemorian enligt följande: