Kommunens ansvar för våldsutsatta personer och deras barn

Av socialtjänstlagen (SoL) framgår att kommunens socialnämnd ansvarar för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Där tydliggörs såväl socialnämndens ansvar för brottsoffer och deras närstående som ansvaret för att ge stöd till våldsutsatta personer, barn som utsatts för brott och barn som bevittnat våld.

Socialstyrelsen (SoS) har även tagit fram föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer. De innehåller mer ingående bestämmelser om socialnämndens och vårdgivares ansvar. Bland annat framgår att socialnämnden ska erbjuda insatser akut och på kort och lång sikt med utgångspunkt i behovet av skydd, stöd och hjälp till våldsutsatta vuxna, den som är under 18 år och har utsatts för våld eller andra övergrepp av sin partner eller den som är under 18 år och har utsatts för hedersrelaterat våld. 

Socialnämnden bör kunna erbjuda stöd och hjälp i form av bland annat information och råd, stödsamtal, hjälp att ordna stadigvarande boende, stöd i föräldraskap, förmedling av kontakt med frivilligorganisationer och andra aktörer, och hjälp vid kontakt med hälso- och sjukvården och andra myndigheter, till exempel Polisen och Skatteverket. 

Vid behov ska socialnämnden erbjuda dessa personer stöd och hjälp i form av lämpligt, tillfälligt boende som motsvarar den våldsutsattas behov av skydd med utgångspunkt i den utredning och riskbedömning som socialtjänsten ska göra i det enskilda fallet.  Om den våldsutsatta behöver stöd och hjälp i ett skyddat boende, bör boendet ha tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna erbjuda skydd mot hot, våld och andra övergrepp. 

Av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd följer alltså att socialnämnden bedöms ansvara för att enskilda vid behov ska kunna få skydd och stöd, och en av de insatser som vid behov kan erbjudas är tillfälligt boende i form av skyddat boende.

En annan viktig aspekt är att utförandet av vissa centrala välfärdstjänster  är obligatoriskt för kommuner och regioner. Så länge det inte handlar om myndighetsutövning mot enskild, får dock kommunen enligt socialtjänstlagen (SoL) sluta avtal med någon annan, till exempel en kvinnojour, om att genomföra insatser inom kommunens socialtjänst, exempelvis när det gäller skyddat boende.

De flesta kvinnor som vistas i kvinnojourers skyddade boenden kommer till kvinnojouren via kommunens socialtjänst. Där finns organiserade mottagningsgrupper som bland annat har skyddat boende som placering. De gör även en riskbedömning utifrån situationen i det enskilda fallet. Att kvinnan själv uppsöker ett skyddat boende är inte vanligt även om det förekommer. Om kvinnan tar kontakt med en kvinnojour rekommenderas hon att kontakta socialtjänsten. Kvinnojouren strävar som regel efter att kvinnan ska få ett beslut från socialtjänsten om ett skyddat boende som insats.