Användning av märkning
När du ska göra en offentlig upphandling är det möjligt att använda olika märkningar som ett verktyg för att ställa hållbarhetskrav. Det går bland annat att hänvisa till en särskild märkning i upphandlingsdokumenten.
Innehåll på denna sida
- Märkning är ett medel för att nå hållbarhetsmål
- Vad är märkning?
- Behovs- och marknadsanalys inför upphandlingen
- Användning av märkning vid upphandling över tröskelvärdena
- Bedöm om krav på märkning kan användas vid upphandling över tröskelvärdena
- Användning av märkning vid upphandling under tröskelvärdena
- Uppföljning
Informationen på denna sida gäller för upphandlingar enligt
- lagen om offentlig upphandling (LOU)
- lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF).
Märkning är ett medel för att nå hållbarhetsmål
Använd krav på märkning i en upphandling när det är lämpligt i förhållande till de miljömål, sociala mål eller andra hållbarhetsmål som organisationen vill uppnå. Genom att hänvisa till märkningar kan organisationens egna behov av resurser och kompetens för uppföljning minskas eftersom kontroll görs inom ramen för en märkningslicens.
Vad är märkning?
Enligt definitionen i upphandlingslagarna menas med märkning alla dokument, certifikat eller intyg som bekräftar att varor, tjänster, byggentreprenader uppfyller vissa krav. Vad som kännetecknar och skiljer märkning åt från andra bevis om att ett krav är uppfyllt framgår av bestämmelserna. Möjligheten att hänvisa till en märkning som bevis vid upphandling kan ses som ett särskilt system för att visa att vissa krav är uppfyllda.
Olika begrepp för samma sak
Olika märkningsorganisationer kan använda olika begrepp för såväl de produkter som är godkända för en viss märkning som för de företag som innehar rätten att använda en märkning, till exempel licens, certifiering, certifikat, verifikat eller märkt produkt. De krav som ingår i en märkning och som ska uppfyllas för att erhålla märkningen kan också benämnas olika, till exempel märkningskrav, kriterier eller standard.
Exempel på märkningar
- EU Green Public Procurement (GPP) är en lista över europeiska och internationella miljömärkningar, framtagen av Europeiska kommissionen. Listan är inte uttömmande.
- Global Ecolabelling Network (GEN) är en lista med miljömärkningar från medlemmar i GEN. Listan är inte uttömmande.
- ModUpp2030 (modupp.se ) är ett samarbete mellan Bra Miljöval (Naturskyddsföreningen), EU-Ecolabel, Fairtrade, KRAV, MSC, Svanen (Miljömärkning Sverige) och TCO Certified (TCO Development).
Upphandlingsmyndigheten har inte gjort några bedömningar av enskilda märkningssystem eller enskilda märkningar om de uppfyller förutsättningarna i upphandlingslagarna.
Behovs- och marknadsanalys inför upphandlingen
Undersök om det finns någon eller några märkningar i det aktuella produktområdet och om krav på märkning är ett lämpligt verktyg för att nå organisationens miljömässiga eller sociala målsättningar.
Genom tidig dialog med marknaden om kommande upphandling förbättras förutsättningarna för leverantörerna att lämna anbud och därmed en god konkurrens.
För att få bättre kunskap om marknaden är det bra att undersöka följande:
- Hur vanligt är det med märkning på marknaden inom produktområdet som ska upphandlas?
- Finns det olika likvärdiga märkningar?
- Hur många licenser eller märkta produkter det finns på marknaden?
Om det inte finns någon lämplig märkning eller om ni av andra skäl inte vill använda krav på märkning i er upphandling kan ni i stället ta del av de förslag på hållbarhetskriterier som finns i Upphandlingsmyndighetens kriterietjänst.
Användning av märkning vid upphandling över tröskelvärdena
För att det ska vara tillåtet att kräva en märkning måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Det gäller dels bestämmelser om hur märkningskraven förhåller sig till det som ska upphandlas, dels hur märkningen utarbetas. Samtliga förutsättningar ska vara uppfyllda för att en märkning ska kunna användas som krav i en upphandling.
I samband med förberedelsen av en upphandling bör organisationen ta ställning till på vilket sätt det är lämpligast att ställa krav på märkningen. Krav på märkning kan ställas som:
- teknisk specifikation
- tilldelningskriterium
- kontraktsvillkor.
Att ange krav som en teknisk specifikation, tilldelningskriterium eller som särskilda kontraktsvillkor har olika fördelar respektive nackdelar. Fundera på vad som passar bäst i er upphandling.
Teknisk specifikation för obligatoriska krav
Om det finns ett behov av att redan i anbudsfasen kontrollera att de tekniska kraven är uppfyllda bör kraven anges som minimikrav (obligatoriska krav i en teknisk specifikation). Om sådant behov inte finns kan kraven anges som särskilda kontraktsvillkor utan påverkan på utvärderingen av anbudslämningen.
Tilldelningskriterium bra för att stimulera utveckling
Ett tilldelningskriterium är däremot inte en garanti för att ett krav på märkning uppfylls, men har både fördelar och nackdelar. Till exempel har tilldelningskriterier en tydlig koppling till vad den upphandlande organisationen värdesätter och vill betala extra för och kan vara en mer precis och rättvis mekanism när kostnaden ska utvärderas. Tilldelningskriterier kan vara ett bra verktyg om man vill stimulera utvecklingen inom en bransch och har fokus på kvalitetshöjande faktorer. Avgörande för valet för mellan till exempel en teknisk specifikation eller ett tilldelningskriterium kan vara om det är angeläget att ett visst krav uppfylles vid anbudet.
Kontraktsvillkor kan främja konkurrens
Ett särskilt kontraktsvillkor kan i praktiken leda till samma resultat som en teknisk specifikation, men endast antagna leverantörer behöver uppfylla kravet, vid kontraktsstart eller vid annan tidpunkt. Det kan främja konkurrensen.
Använd inte sociala märkningar som teknisk specifikation
Tänk på att märkningar som huvudsakligen fokuserar på sociala förhållanden, till exempel Fairtrade, bör användas som tilldelningskriterium eller särskilt kontraktsvillkor, inte som teknisk specifikation.
Undersök om det finns likvärdiga märkningar
Om ni kräver en viss märkning ska ni även godta andra likvärdiga märkningar, om kraven för den märkningen är likvärdiga med kraven för den angivna märkningen.
Undersök om det finns likvärdiga märkningar under behovs- och marknadsanalysen och ha dialog och kontakt med leverantörsmarknaden.
Det är möjligt att ange flera olika märkningar
Det är möjligt att ange flera olika märkningar i samma upphandling om dessa bedöms vara likvärdiga. Det hindrar dock inte leverantören att kunna presentera ytterligare en märkning som anses likvärdig och som ska godtas om kraven är likvärdiga.
Bedömning av likvärdighet görs utifrån funktion
Någon definition av ”likvärdig märkning” finns inte utan frågan om likvärdighet behöver avgöras från fall till fall. En bedömning av likvärdighet bör göras utifrån märkningens funktion eller syfte, det vill säga de egenskaper som den upphandlande organisationen anser vara som betydelsefulla.
Exempel på vad som kan vara vägledande vid denna bedömning är:
- Märkningen har samma mål eller syftar till samma resultat som kraven i den märkning som efterfrågats, men har andra formuleringar eller nivåer.
- Märkningen innehåller andra typer av krav, men syftet är att uppfylla samma målsättning.
Ni bör i upphandlingsdokumenten ange vilka egenskaper eller prestanda som är viktigast för att leverantörer ska kunna bedöma om en alternativ märkning är likvärdig. Ange också att likvärdig märkning kommer godtas och att leverantören redan i anbudet ska presentera och motivera på vilket sätt en alternativ märkningen är likvärdig med den som har efterfrågats. Leverantören måste säkerställa att anbudet innehåller tillräcklig information för att kunna göra en sådan bedömning. Det kan till exempel visas med hjälp av provningsrapporter eller intyg från ett ackrediterat organ eller teknisk dokumentation från tillverkaren. En likvärdig märkning måste också uppfylla de sex förutsättningarna för att en märkning ska kunna användas.
Annan lämplig utredning ska godtas som bevis i vissa fall
I vissa fall ska ni godta en annan lämplig utredning (bevis) som visar att kraven för den angivna märkningen uppfylls. Det gäller om en leverantör inte inom tidsfristen haft möjlighet att få den märkning som krävts (eller likvärdig märkning) och detta inte beror på leverantören eller något förhållande på hans sida. Det kan exempelvis vara teknisk dokumentation från tillverkaren. Det väsentliga är att denna dokumentation kan styrka att varan, tjänsten eller byggentreprenaden uppfyller kraven för den angivna märkningen.
Det framgår inte av bestämmelsen vilken tidsfrist som avses, men det finns inget som tyder på att det är någon annan tidsfrist än den som är aktuella för en annonserad upphandling alternativt den tidsfrist som gäller fram till ett särskilt kontraktsvillkor ska uppfyllas.
Bestämmelsen innefattar ett så kallat aktsamhetskrav. Det betyder att leverantörer ska agera som normalt omsorgsfulla och ansvarstagande för att, under rimliga ansträngningar, bevaka sina intressen och skaffa sig kunskap om eventuella krav på märkning vid kommande upphandlingar. Till exempel kan det vara att bevaka och besvara RFI (Request for Information), ställa frågor under upphandlingar, delta i dialoger och liknande eller bevaka vilka policyer eller riktlinjer upphandlande organisationer har.
Bedöm om krav på märkning kan användas vid upphandling över tröskelvärdena
Vi har tagit fram en metod som syftar till att underlätta bedömningen om en märkning uppfyller bestämmelserna i upphandlingslagarna. Metoden kan användas som en checklista av upphandlande organisationer som vill använda krav på märkning i en upphandling. Den kan också användas av märkningsorganisationer för att bedöma om den egna märkningen uppfyller bestämmelserna.
För att en märkning ska kunna krävas vid upphandling måste sex förutsättningar vara uppfyllda:
Direkta och indirekta egenskaper
Kraven kan avse såväl direkta som indirekta egenskaper och kan exempelvis avse hållbarhetsfaktorer i produktions- eller tillverkningsprocessen, extern miljöpåverkan eller metoder för att tillhandahålla en vara eller tjänst.
En märkning får inte innehålla generella krav på företaget
Märkningskraven kan ta sikte på hur företaget som ansöker om märkningen ska bete sig inom ramen för produktion av märkta produkter eller tjänster. Det kan till exempel vara att ha en antagen policy som gäller den vara eller tjänst som ska märkas. En märkning får däremot inte innehålla generella krav på företaget som ansöker om märkningen. Märkningen får heller inte kräva interna företagspolicyer eller krav på att prioritera vissa frågor som inte har anknytning till produkten.
Märkningen får exempelvis inte kräva att företaget enbart får använda förnybar el inom verksamheter som inte omfattas av produktion av certifierad produkt eller tjänst. Det får heller inte finnas generella krav på till exempel redovisning eller arbetsmiljö i allmänhet.
Krav kan avse underleverantörer
Märkningskraven kan innebära att certifierade produkter eller tjänster inte får innehålla specifika miljöfarliga ämnen, men kravet får däremot inte innefatta att företaget i fråga aldrig får använda sig av ämnet (om användningen är laglig).
Märkningskrav kan avse även underleverantörer till det företag som ansöker om märkningen.
Saknas anknytning kan märkningen inte användas
Om märkningen innehåller krav utan anknytning till det som upphandlas är det inte möjligt att kräva den märkningen. Då går det i stället att hänvisa till relevanta delar av märkningens krav som har anknytning till upphandlingsföremålet och i övrigt är lämpliga (se lämplighetskravet). Märkningen kan då fungera som ett bevis för att visa att kraven är uppfyllda, men även andra bevis ska godtas.
Lämplighetskravet handlar om hur märkningskraven förhåller sig till det som ska upphandlas.
För att uppfylla lämplighetskravet gäller följande:
- Märkningskraven ska vara lämpliga för att definiera det som ska upphandlas.
Utgå från era målsättningar med upphandlingen och säkerställ att ni uppnår detta genom märkningen, exempelvis krav på energieffektivitet, återvunnet material eller skäliga arbetsvillkor under produktionen.
Inte möjligt att avgöra lämpligheten i förväg
Varje upphandlande organisation behöver bedöma om en viss märkning är lämplig utifrån behoven och de egna målsättningarna i den aktuella upphandlingen. Det är inte möjligt att avgöra lämpligheten i förväg, utan det måste kopplas till upphandlingsföremålet i varje enskild upphandling.
Kraven ska var proportionerliga
Att märkningskraven är lämpliga för att definiera det som ska upphandlas innebär att de ska vara proportionerliga och uppfattas som objektivt skäliga och rimliga för att definiera det specifika upphandlingsföremålet. Utgångspunkten kan vara den samma som vid en bedömning enligt de grundläggande principerna för offentlig upphandling.
Avgör från fall till fall
Vilka egenskaper som är lämpliga behöver avgöras i varje enskilt fall. Det kan vara aktuellt att ta hänsyn till hur branschen och marknaden ser ut, upphandlingens komplexitet, kontraktets värde och målsättningen med upphandlingen. Det kan också ibland vara relevant att ta hänsyn till vilket eller vilka språk som en märkning finns på i samband med en viss upphandling.
Objektivitetskravet gäller de krav som ställs för att produkten eller tjänsten ska kunna märkas.
För att objektivitetskravet ska vara uppfyllt gäller följande:
- Märkningskraven ska vara kontrollerbara och icke-diskriminerande.
- Det ska objektivt gå att avgöra om den aktuella produkten eller tjänsten uppfyller kraven för märkningen eller inte.
Tänk på att vara tydlig!
Kontrollera att det är tydligt vilka dokument eller handlingar som ska bifogas en ansökan och att det är tydligt vad som krävs för att få märkningen.
Kraven ska gå att mäta
Det innebär att kraven ska vara formulerade på ett sådant sätt att det går att mäta eller på annat sätt objektivt konstatera om produkten eller tjänsten som omfattas av en ansökan uppfyller kraven för märkningen eller inte.
Inget utrymme för skönsmässiga bedömningar
Objektivitetskravet tar inte sikte på resultatet utan att det rent objektivt går att på förhand konstatera om en produkt eller tjänst uppfyller märkningskraven. Exempelvis kan det stå i strid med kravet att kräva att tillverkningen av produkten ska ha låga koldioxidutsläpp. Det bör i stället framgå vilka utsläpp av koldioxid som är tillåtna. Det ska också vara tydligt hur ett visst märkningskrav ska dokumenteras. Det finns enligt kravet inte något utrymme för skönsmässiga bedömningar.
Krav på ursprung får inte förekomma
Krav på ett visst ursprung för en produkt, ingående råvaror eller ingående delar får inte förekomma. Det får exempelvis inte heller finnas några krav på att företaget som ansöker har viss organisationsform, viss storlek, visst hemvist eller ursprung eller agera på visst sätt för att få märkningen.
Öppenhetskravet handlar om hur en märkningsorganisation beslutar om sina märkningskrav.
För att öppenhetskravet ska vara uppfyllt gäller följande:
- Processen för att anta märkningskraven ska vara transparent och möjliggöra insyn.
- Berörda parter (exempelvis statliga organ, konsumenter, arbetsmarknadens parter, tillverkare, distributörer och icke-statliga organisationer) ska ha haft möjlighet att delta i processen för att anta märkningskraven. Men det är inget krav på att de faktiskt gör det.
Öppen process och dialog
Det ska finnas möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i en märkning. En märkning får alltså inte fastställas ensidigt utan att någon form av dialog varit möjlig, exempelvis genom ett remissförfarande.
Tillgänglighetskravet innebär att det ska vara möjligt att ta del av märkningskravens innehåll.
För att tillgänglighetskravet ska vara uppfyllt gäller följande:
- Alla krav och dokument som krävs för att ansöka om märkningen ska finnas öppet tillgängliga utan exempelvis krav på medlemskap, betalning eller registrering.
Licenskostnader inget hinder
Tillgänglighetskravet tar huvudsakligen sikte på att det ska vara möjligt att ta del av märkningskraven, exempelvis utan avgift eller att man registrerar sig. Att märkningen därefter inte är gratis utan innebär licenskostnader eller liknande, är inte något hinder.
Inget krav på flera språk
Det framgår inte hur vidsträckt tillgängligheten ska vara, men faktorer såsom språk, digital tillgänglighet, komplexitet och liknande kan vägas in vid bedömningen om en märkning är tillgänglig. Beroende på målgrupp och användare kan språket påverka tillgängligheten, men det finns inget krav på att en märkning ska finnas på flera olika språk, exempelvis engelska. Under lämplighetsbedömningen bör det också bedömas om en märkning som till exempel endast finns på ett visst språk är lämplig i en viss upphandling beroende på vilket område upphandlingen avser eller om det kan förväntas anbud från utländska leverantörer.
Inflytandekravet innebär att märkningskraven ska fastställas av ett oberoende organ.
För att inflytandekravet ska vara uppfyllt gäller följande:
- Märkningskraven ska fastställas av ett organ som den som ansöker om märkningen inte har ett avgörande inflytande över.
Tänk på företagsinterna märkningar!
Inflytandekravet utesluter till exempel företagsinterna märkningar.
Medlemsorganisationer kan uppfylla kraven
Kravet utesluter företagsinterna märkningar eller märkningar som andra intressenter inte har tillgång till och inte har möjlighet att påverka. Medlemsorganisationer kan uppfylla kravet om inte enskilda medlemmar har ett avgörande inflytande över hur märkningskraven antas.
Intern process troligen inte tillåten
Vad som avses med ”avgörande inflytande” är däremot inte definierat. Ett ”avgörande inflytande” kan betyda att den som ansöker om märkningen har samma eller motsvarande inflytande över märkningen som den utövar över sin egen organisation. En rent intern process för att besluta om märkningens innehåll som andra inte har tillgång till och eller har möjlighet att påverka är troligen inte tillåten.
Utöver dessa förutsättningar finns bestämmelser om likvärdig märkning och om i vilka fall som annan dokumentation än en märkning ska godtas.
Tänk på vad som upphandlas!
En märkning måste alltid betraktas i förhållande till den vara eller tjänst som ska upphandlas. Det beror på att vissa bestämmelser handlar om kopplingen mellan märkningens krav och föremålet för upphandlingen. Andra bestämmelser gäller märkningen i sig och hur kraven i märkningen utarbetas.
Standarden ISO 14024
Standarden ISO 14024 avser miljömärkning och miljödeklarationer. Om en miljömärkningsorganisation följer standarden kan det vara en vägledande indikation på att objektivitets-, öppenhets-, tillgänglighets- och inflytandekravet är uppfyllda. Det gäller även om märkesorganisationen är medlem i Global Ecolabelling Network (GEN) eller ISEAL Alliance.
Användning av märkning vid upphandling under tröskelvärdena
Några särskilda regler om användning av märkning vid upphandling enligt 19 kapitlet LOU och LUF finns inte. Däremot ger de detaljerade reglerna om användning av märkning vid upphandling över tröskelvärdena i stora delar uttryck för de grundläggande principerna för upphandling.
De grundläggande upphandlingsprinciperna gäller även vid upphandling under tröskelvärdena och vid upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster. En upphandlande organisation kan i sådana upphandlingar använda märkning på samma sätt som vid upphandling över tröskelvärdena. Den upphandlande organisationen kan då vara ganska säker på att upphandlingen, i detta avseende, följer principerna. Det gäller särskilt kraven på öppenhet och kravet på proportionalitet.
Den upphandlande organisationen bör därför säkerställa att den hänvisar till märkningar på ett sätt som innebär att den tydligt beskriver
- vilka krav som ställs
- hur leverantörerna kan visa att de uppfyller dem.
Organisationen bör även säkerställa att den inte ställer krav på märkningar som går längre än vad som är nödvändigt för att uppfylla kraven i upphandlingen.
Uppföljning
Planera för uppföljning
Ni bör planera och avsätta tillräckligt med resurser för att kunna följa upp de hållbarhetskrav som ni har ställt. Kontroller av produkter och tjänster kan genomföras på olika sätt. Uppföljningen kan underlättas om den upphandlade varan eller tjänsten har en märkning. En märkning innebär att uppföljningen av att kraven efterlevs genomförs av respektive märkningsorganisation.
Uppföljning av krav på märkning
Ett företag får en rättighet använda en märkning genom licens, certifiering eller ett liknande godkännande. I regel är denna rättighet giltig så länge som kraven som ställs för märkningen är uppfyllda eller för en viss tidsperiod. Denna period är ofta kopplad till giltigheten på de märkningskrav som fastställts för en viss produktgrupp. De flesta märkningsorganisationer kräver också att företaget betalar en avgift eller liknande för att upprätthålla rättigheten. Rättigheten kan dras in om märkningsorganisationen upptäcker att varan eller tjänsten inte längre uppfyller kraven.
Kontrollera licensens eller certifieringens giltighet
Vid uppföljning är det alltså viktigt för upphandlande organisationer att kontrollera att licensen eller certifieringen är giltig. De flesta märkningsorganisationer publicerar vilka produkter och tjänster som har giltiga licenser, certifieringar eller liknande på sina webbplatser. Det går även att kontakta märkningsorganisationen med frågor kring giltighetstiden för en specifik vara eller tjänst.
Skriv in i kontraktsvillkoren att leverantören ska uppfylla kravet på märkning under hela avtalsperioden och även att en licens, certifiering eller motsvarande ska vara giltig under hela avtalsperioden eller från och med den tidpunkt som angetts i kontraktet. Om märkningskraven ändras ska licensen förnyas enligt de övergångsregler eller liknande som respektive märkningsorganisation har.
Det är möjligt för en leverantör att byta märkning
Det bör också framgå av kontraktsvillkoren att en leverantör kan uppfylla kravet med angiven märkning eller byta till en likvärdig märkning under avtalsperioden. Om leverantören vill byta till en likvärdig märkning ska denne motivera på vilket sätt en alternativ märkning är likvärdig med den som har avtalats. Ett byte av märkning bör godkännas av den upphandlande organisationen och leverantören ska därför lämna tillräcklig information för att organisationen ska kunna göra en bedömning.
Kontraktsvillkoren bör innehålla sanktioner för de fall leverantören inte uppfyller villkoren. Det kan bland annat vara olika sanktioner, till exempel prisavdrag, beställningsstopp eller viten. Vid väsentligt avtalsbrott bör det framgå att den upphandlande organisationen kan säga upp kontraktet.